skrivkramp

Writing again

Finally. I’ve had writer’s block for over a month and the last short story I wrote in 2015 was really bad… but tonight I managed to finish my first story of 2016! Just a short Wavesongs short story, sort of AU and plotless but I don’t care, as long as it’s my favourite characters being lovely and themselves and then there’s lots of dialogue and cute things they’re doing and… yes, writing Wavesongs stories really is the easiest because I know this verse so well, I don’t have to think about what the characters are like, and so it’s extremely useful whenever I get writer’s block and feel like I’ll never ever write again.

Also, I thought I’d count all the stories I wrote last year, which was by far my most productive year ever. In total, I wrote one novel, 26 short stories and 1/4 of another novel, and on top of this I also did a lot of editing. So I felt much better after that (and after writing the new story), and I hope I can keep it up this year as well! Let’s see how that goes 😉

Advertisements

Writer’s block

Så jävla fult att jag har skrivit hur mycket som helst om hur man blir av med skrivkramp och så sitter jag ändå här och vill inget hellre än skriva men det går bara inte. Tragiskt är vad det är.

Har jobbat och stressat alldeles för mycket den här veckan och tror det vore väldigt bra för mig om jag lyckades uppnå lite writer’s high innan eländet drar igång igen på måndag. Missförstå mig rätt, jag tycker jättemycket om mitt jobb men det är lite mycket nu, kan man säga.

Får väl gå tillbaka i arkivet och testa något av mina egna tips. Den här gamla klassikern, kanske?

Annars är det mycket Douglas Booth just nu. Jisses.

Bota din skrivkramp: ett litet bonustips

Här kommer ett bonusinlägg som avslutning på min väldigt icke-ambitiösa skrivkrampsskola, och grejen är att det här tipset är egentligen det bästa av dem alla. Tycker jag. Är ni redo?

Skriv för hand. Sorry för antiklimax men det finns faktiskt ingenting som fungerar lika bra. Ibland kan det kännas alldeles för stort att sitta och stirra på det där tomma, vita Word-dokumentet och känna hur wordcounten liksom hetsar en att börja jobba. Då är kollegieblocket den bästa vän man kan ha. Jag känner ofta ett motstånd mot att börja skriva en text i datorn, men det är ytterst sällan som jag har känt mig stressad av block och penna. Pressen att prestera sjunker och jag skriver bara för att det är roligt, inte för att producera ett visst antal ord eller en text som måste bli bra på riktigt.

Sedan är det inte lika kul att renskriva sin text i datorn när den är klar, men det är en annan sak. Och ofta räcker det att få ihop en handskriven början – sen är man igång, och då spelar det ingen större roll om man skriver för hand eller inte.

Hoppas att ni har fått ut något av mina tips, hörni! Har jag bara lyckats inspirera en enda läsare att skapa något så är ju det alldeles fantastiskt. 🙂

Bota din skrivkramp 10: Vrid ett varv till

Det är på samma sätt varje gång jag inte får en idé att lyfta, och det tar mig alltid lika lång tid att inse det – det räcker inte att vrida åt den metaforiska skruven ett varv. Det måste alltid vara minst två. Och vad menar jag då med detta?

Jo. Ofta börjar mina idéer med antingen en karaktär eller en scen. Karaktären/scenen har något som utmärker dem –  ett udda personlighetsdrag, ett gräl om en absurd småsak. Men det lyfter inte. Det finns ingen story och därmed inget liv.

Det som krävs är att det där lilla man har skruvas åt, blir ännu konstigare eller ännu mer skrämmande. Karaktären är inte bara en hustyrann utan sitter dessutom i rullstol, det absurda grälet utspelar sig under en zombieinvasion. Eller vad som helst. Inte sällan fungerar två halvdana idéer plötsligt utmärkt när man får genidraget att kombinera dem till en enda.

Poängen är att man kan ha massor av idéer som är bra, men som ändå känns livlösa. Allt de väntar på, är att du ska vrida dem i rätt läge. Ett tips är att slänga in ett helt nytt element (en tidsperiod, ett ämne, någon verklig historisk händelse). Vad händer med din idé?

Bota din skrivkramp 9: Meta

Tips nummer 9 är att meta-skriva – att skriva om sitt skrivande. Det kan låta överflödigt, men att följa sin egen skrivprocess i blogg- eller dagboksform är ett sätt att motivera sig själv och att hitta lösningar på problem som kan uppstå. Välj om du vill dela din process med andra eller bara dokumentera för din egen skull, och skriv om hur det går – vad som gör dig glad, vilka frustrationsmoment som dykt upp. Skriv om de där scenerna du längtar ihjäl dig efter att skriva och om problemen som känns olösliga.

Ofta blir processen tydligare när man kan se den lite ovanifrån. Och rätt vad det är så kommer du att se exakt vad som behöver göras, och det där oöverstigliga problemet är plötsligt inget problem längre.