Tänkte bjuda på ett litet utdrag ur Vågsånger idag. I den här scenen tar Chris, min huvudperson, en stunds vila från arbetet tillsammans med en av de vuxna sjömännen, Alec. Alec har tagit honom under sina vingar, och Chris är full av beundran för sin vän.

“Håll ögonen på mig nu. Det är ditt fel om jag skär mig, hör du det, Andrews?” Alec försökte se sträng ut, men lyckades bara till hälften. Jag skrattade. Ovanför oss svängde lyktan på sin krok, rostfläckad metall och en fladdrande låga bakom glaset. Vi var ensamma.

Han hade börjat le mot mig allt oftare. Jag kunde höra dem prata om mig ibland, hans vänner – Jack Fletcher, Archie Griffiths, och den siste, som jag fått veta hette Olof Larsson och var svensk. Där är ju din lille vän, Alec. Menande blickar. Ska du inte hälsa på honom? Retsamma små skämt vänner emellan. Inget att bry sig om. Och när jag tittade upp nästa gång satt Alec där och sneglade på mig.

Korten och tärningarna vandrade mellan grova händer om kvällarna. Hans hår lockade sig kring öronen, jag såg tillfredsställelsen i hans ansikte då vinster utan värde staplades framför honom. Ändå var det en olustig känsla, varje gång jag såg honom plocka upp leken för att spela.

“Titta inte bort nu, Andrews. Annars har du snart mitt liv på ditt samvete.” Matt glans från kniven i ljusskenet. Alec satt på golvet med benen korsade, jag på kojen framför honom. Några minuters sällsynt vila, och jag visste att han klarade det utan mig. Att han gjort det tusen gånger förr.

“Du har det bra du.” Han fick ett bättre grepp om kniven, och med fingrarna trevande över kinden lät han bladet komma närmare. “Skulle inte bli skäggig om du så satt på en öde ö i åratal.”

“Det kan väl ändra sig”, sa jag.

“Nja, jag vet inte.” Alec vred på hakan – högra halvan av ansiktet var redan färdig, inte längre skuggad av ljusaste stubb. “Du är nära nog färdigväxt redan, skulle jag säga.” Av någon anledning, kunde jag inte finna något svar på det.

“Nå?” Han la ner kniven, såg på mig. “Duger det?”

“Det ser bra ut”, sa jag.

Alec. Om jag bara hade vetat.